Användningen av solenergiteknik kommer att vara ett viktigt sätt för människor att få energi i framtiden. I mänskliga sociala aktiviteter har användningen av underjordiska resurser redan stått inför ett bristande dilemma, vilket kommer att påverka människans överlevnad. Att bygga med solenergi kommer att vara en väg som kommer att fungera. Att hushålla energi har blivit ett stort problem. Dagens samhälle ägnar stor uppmärksamhet åt byggnadsteknikens energiförbrukning och den långsiktiga energiförbrukningen vid användningen av byggnader. Därför är det nödvändigt att främja tillämpningen av solenergibyggnadsteknik i enlighet med byggnadsdesignens energibesparande krav.
Användningen av solenergiteknik kommer att vara ett viktigt sätt för människor att få energi i framtiden. I mänskliga sociala aktiviteter har användningen av underjordiska resurser redan stått inför ett bristande dilemma, vilket kommer att påverka människans överlevnad. Att bygga med solenergi kommer att vara en väg som kommer att fungera. Att hushålla energi har blivit ett stort problem. Dagens samhälle ägnar stor uppmärksamhet åt byggnadsteknikens energiförbrukning och den långsiktiga energiförbrukningen vid användningen av byggnader. Därför är det nödvändigt att främja tillämpningen av solenergibyggnadsteknik i enlighet med byggnadsdesignens energibesparande krav.
x
1 Fördelar och fördelar med att kombinera solenergi med arkitektur
1.1 Kombinationen av solteknik och konstruktion kan effektivt minska byggnadens energiförbrukning.
1.2 Solenergi kombineras med byggnad. Panelerna och samlarna installeras på taket eller taket, vilket inte kräver ytterligare markbeläggning och sparar markresurser.
1.3 Kombinationen av solenergi och konstruktion, installation på plats, elproduktion på plats och försörjning av varmvatten, kräver inte ytterligare överföringsledningar och varmvattenledningar, vilket minskar beroendet av kommunala anläggningar och minskar trycket på kommunalt byggande .
1.4 Solprodukter har inget buller, inga utsläpp, ingen bränsleförbrukning och är lätta att acceptera av allmänheten.
2 Energibesparande teknik för byggnader
Byggnadsenergihushållning är en viktig indikator på tekniska framsteg, och användningen av ny energi är en viktig del för att uppnå en hållbar utveckling av byggnader. Under nuvarande förhållanden vidtas följande fem tekniska åtgärder för att spara energi i byggnaden:
2.1 Minska byggnadens yttre yta. Måttet på en byggnads yttre yta är figurfaktorn. Fokus för att kontrollera formfaktorn för en byggnad är den platta designen. När det finns för många plan och konvexiteter kommer byggnadens yta att öka. Till exempel, vid utformningen av bostadshus, stöter man ofta på problemet med att öppna fönster i sovrum och badrum. Eftersom fönstren i badrummet är infällda i planet ökar byggnadens yttre yta osynligt. Dessutom finns burspråk, torkplattformar och andra strukturer för att spara energi. Mycket ogynnsamt. Därför, när man designar ett plan, är det nödvändigt att överväga en mängd olika faktorer, samtidigt som man tillfredsställer användningsfunktionen, kontrolleras byggnadens formkoefficient inom ett rimligt intervall. Dessutom påverkar skikthöjdskontrollen i fasadmodelleringen även byggnadens formfaktor. Under 2000-talet antar många höghus rektangulära platta och rektangulära kombinationer, vilket minskar byggnadens yttre yta och den totala storleken är harmonisk. Det behåller också byggnadens utseende och är fördelaktigt för energibesparingar i byggnaden. Det återspeglar nytänkandet av arkitektoniska designkoncept.
2.2 Var uppmärksam på utformningen av kuvertstrukturen. Energi- och värmeförbrukningen i byggnader återspeglas främst i den yttre skyddsstrukturen. Utformningen av kuvertstrukturen inkluderar huvudsakligen: val av material och struktur för kuvertstrukturen, bestämning av värmeöverföringskoefficienten för kuvertstrukturen, beräkning av den genomsnittliga värmeöverföringskoefficienten för ytterväggen under påverkan av den omgivande kalla och varma bron, Värmeprestandaindex för höljesstrukturen och isoleringsskiktet Beräkning av tjocklek etc. Att lägga till en viss tjocklek av värmeisoleringsmaterial på utsidan eller insidan av ytterväggen för att förbättra väggens värmeisoleringsprestanda är en viktig åtgärd för energibesparing av väggen i detta skede. För närvarande är det mesta av ytterväggsisoleringen gjord av polystyrenskumskiva. I byggprocessen, enligt konstruktionsproceduren för värmeisoleringsmaterialet, stärks bindningen och fixeringen av värmeisoleringsskivan, och kvaliteten på kanten och botten säkerställs för att uppnå värmeisoleringseffekten. Samtidigt är taket den del med flest värmesvängningar och det krävs effektiva åtgärder för att öka isoleringseffekten och hållbarheten.
2.3 Rimlig kontroll av andelen fönsterväggsarea. Det finns även ytterdörrar och fönster som är i kontakt med den naturliga miljön. Många analyser och tester har visat att dörrar och fönster står för cirka 50 % av den totala värmeenergiförbrukningen. Energibesparande design av dörrar och fönster kommer avsevärt att förbättra energibesparande effekter. Dörr- och fönsterkarmmaterial med högt termiskt motstånd måste väljas. Nuförtiden används många dörr- och fönsterramsmaterial ofta i plastfodrade stålramar, värmeavledande aluminiumlegeringsramar och lågemissionsbelagda isolerglas. Fönstrets lufttäthet bör vara bra, och andelen fönsterväggarea bör kontrolleras noggrant. Det ska inte finnas stora fönster och burspråk i norr, och burspråket ska inte användas åt andra håll. I ingenjörspraktik tar många bostadshus stora fönster för fasadeffekter. I det fall att fönstrets stora yta inte kan minskas bör även åtgärder vidtas: om fönstret är anordnat så långt som möjligt på södra sidan tillsätts fönstrets fasta fläkt, tätningen av karmen och fläktens kant dras åt, och beräkningen och beräkningen utförs enligt föreskrifterna för att uppnå byggnaden. Övergripande energieffektivitet.
2.4 Förstärk värmeisoleringsåtgärderna för andra delar. Andra delar av värmeisoleringsåtgärderna som golv, golv, platta och varma och kalla brodelar för värmeisolering. Golvbehandling i och utanför byggnaden i kalla och kalla områden, ingen värmetrappvägg och ljusgenomsläppande fönster, behandling av entrédörrar, balkonggolv och dörrfönsterbehandling. Behöver du vara uppmärksam på är: dörren som möter omvärlden ska välja isoleringsdörren, det yttre burspråket ska använda den övre och nedre pickup-plattan och sidoplattan, och alla plattor som kommer i kontakt med utsidan måste vara isolerade och energisnåla. Numera använder byggnaden speciell energibesparande designprogramvara för att möta olika termiska indikatorer genom omfattande beräkningar. Enligt termiskt index bör motsvarande strukturella åtgärder vidtas för att byggnaden som helhet ska uppfylla kraven på energibesparing.
2.5 Vidta andra energibesparande åtgärder för att uppnå energibesparande mål. Dessutom är andra energibesparande styråtgärder som att installera en värmemätare, en värmekontrollbrytare etc. för att hålla en balanserad temperatur också nödvändiga medel för att minska energiförbrukningen. Faktum är att huvudinnehållet i byggnadens energibesparing, förutom uppvärmning och luftkonditionering, bör omfatta ventilation, hushållsel, varmvatten och belysning. Om all hushållsenergi är energibesparande produkter är potentialen för energibesparing ännu mer uttalad.
3 Solenergibyggnadsteknik
Solcellsbyggnader kan delas in i aktiva och passiva typer. Byggnader som använder mekaniska anordningar för att samla in och lagra solenergi och ge värme till rummet när det behövs kallas aktiva solbyggnader; enligt lokala klimatförhållanden, genom användning av byggnadslayout, konstruktionsbearbetning, urval De högpresterande termiska materialen gör det möjligt för byggnaden själv att absorbera och lagra mängden solenergi och därigenom uppnå uppvärmning, luftkonditionering och varmvattenförsörjning, som kallas passiva solenergibyggnader.
Utformningen av solbyggnader bör försöka använda långsidan som nord-sydlig riktning. Gör värmeuppsamlingsytan inom plus eller minus 30° i positiv sydlig riktning. Beroende på de lokala meteorologiska förhållandena och platsen, gör lämpliga justeringar för att uppnå bästa solexponering. Värmen som tas emot mellan värmeuppsamlings- och värmelagringsväggarna är en form av passiv solenergibyggnad. Den utnyttjar till fullo egenskaperna hos solstrålningsvärme i sydlig riktning och lägger till ett ljusgenomsläppligt yttre lock på den södra väggen för att bilda ett luftskikt mellan det ljusgenomsläppliga locket och väggen. För att maximera solexponeringen inuti det ljusgenomsläppliga locket appliceras ett värmeabsorberande material på luftmellanskiktets innervägg. När solen skiner värms luften och väggen i luftmellanskiktet upp och värmen som absorberas delas upp i två delar. Efter uppvärmning av en del av gasen bildas luftflödet av temperaturdifferenstrycket, och inomhusluften cirkuleras och konvektioneras av de övre och nedre ventilerna anslutna till inomhusrummet, vilket ökar inomhustemperaturen; och den andra delen av värmen används för att värma väggen, och väggens värmelagringskapacitet utnyttjas. Värmen lagras och när temperaturen sänks efter natten släpps värmen som lagras i väggen ut i rummet, varigenom en lämplig temperatur för dag och natt uppnås.
När sommarvärmen kommer öppnas luftskiktet i det ljusgenomsläppande locket till utomhusventilen och ventilationen som är ansluten till inomhus stängs. Den övre delen av utomhusventilerna är öppna mot atmosfären och de nedre ventilationsöppningarna är företrädesvis anslutna till en plats där den omgivande lufttemperaturen är låg, såsom i skuggan av solen eller i det underjordiska utrymmet. När temperaturen i luftskiktet värms upp strömmar luftflödet snabbt till den övre ventilen och den varma luften släpps ut till utsidan. När luften fortsätter att strömma, kommer den kalla luften som passerar genom den nedre ventilen in i luftskiktet, och sedan luftskiktet. Temperaturen är lägre än utomhustemperaturen, och den varma inomhusluften avleder värme genom väggen till luftskiktet, därigenom uppnå effekten av att sänka rumstemperaturen på sommaren.
Som framgår av den passiva arbetsprincipen intar materialegenskaper en viktig position i solcellsbyggnader. Det ljusgenomsläppliga materialet används traditionellt för glas, och ljusgenomsläppligheten är i allmänhet mellan 65 och 85 %, och den ljusmottagande plattan som används har nu en ljusgenomsläpplighet på 92 %. Material för värmelagring: använd en vägg av en viss tjocklek, eller byt material på väggen, som att ta en vattenvägg som värmelagringskropp för att öka väggens värmelagring. Dessutom är värmelagret också en värmelagringsmetod. Den traditionella praxisen för värmelagringsrummet är att stapla stenen i värmelagringsrummet, värma upp stenarna när den varma luften strömmar genom värmelagringsrummet och gå in på natten eller regniga dagar. Värmen som avleds levereras sedan till rummet. Eftersom passiva solenergibyggnader är enkla och lätta att implementera, används solenergibyggnader i stor utsträckning, såsom flervåningsbyggnader, kommunikationsstationer och bostadshus. Numera tillämpar även höghuset denna princip: glasgardinväggen är skiktad och de kontrollerbara in- och utloppsventilerna är anordnade vid den nedre skarven av ytterväggsplattan. Detta använder inte bara solenergi utan förskönar också byggnadens fasad, som är en konkret utföringsform av solenergiteknik.
Aktiva solcellsbyggnader använder mekanisk utrustning för att transportera den uppsamlade värmen till olika rum. På så sätt kan solenergins absorptionsyta utökas, såsom taket, sluttningen och innergården, där solljuset är starkt, och den kan användas som absorptionsyta för solenergin. Samtidigt kan du även inrätta ett värmelager där du behöver det. På så sätt kombineras värmesystemet och varmvattenförsörjningssystemet till ett och effektiv värmeregleringsutrustning används för att göra utnyttjandet av solenergi mer rimligt.
Driftsprocessen för det aktiva solvärmesystemet är: systemet är utrustat med två fläktar, en är en solfångarfläkt och den andra är en värmefläkt. Vid direktvärmning med solstrålning arbetar de två fläktarna samtidigt, så att luften i rummet direkt kommer in i solfångaren. Gå sedan tillbaka till rummet, som regniga dagar, när värmen är låg, tillsatsvärmen används och värmelagret inte fungerar. Varmluftssystemet använder ett elektriskt spjäll för att styra luftflödet, och när direkt uppvärmning sker, avleds de två elektriska spjällen i luftregulatorn för att tillåta luft att strömma in i rummet. Varmvattenslingan vid solfångarens utlopp gör att rummets varmvattenförsörjningssystem kan integreras med solvärmesystemet.
När värmen som samlas upp av solfångaren överstiger rummets behov startar solfångarfläkten och värmefläkten stannar. Motordörren som leder till rummet är stängd. Den varma luften från solfångaren strömmar ner till värmelagrets stenlager och värmen lagras i stenen tills stenlagret värms upp så att värmelagret i värmelagret mättas. När det inte finns någon solinstrålning på natten tas värme från värmelagret. Vid denna tidpunkt stängs det första elektriska spjället i luftregulatorn, det andra elektriska spjället öppnas och värmefläkten startas, så att inomhusluftcirkulationen värms upp från botten till toppen genom kullerlagret i värmelagringsrummet , och återvände sedan till värmeregleringssystemet. När det finns tillräckligt med värme i värmelagret är temperaturen på luften som kommer in i luftkonditioneringen endast lägre än temperaturen direkt från solfångaren. Denna cykel fortsätter tills värmeskillnaden mellan kullerstenslagren i värmelagringsrummet inte är slut. Sedan, om det finns en tillsatsvärmare, aktivera tillsatsen. Om värmelagret i värmelagret når mättnad eller om det inte finns något värmebehov på sommaren, fungerar solfångaren fortfarande för uppvärmning för att använda varmvattenförsörjningen.
Det finns många typer av solenergibyggnader, och arbetsprinciperna är i princip lika. Vissa byggnader använder vatten som medium för värmeväxling. På så sätt kan all utrustning i systemet reduceras i volym under samma termiska effekt och kan även använda ett varmvattensystem tillsammans med andra energikällor. Detta är den största fördelen med att använda vatten som medium. En annan typ av energi är att använda bergvärme som värmekälla. Arbetsprocessen går ut på att ta ut värmen från grundvattnet, skicka värmen till rummet genom värmesystemet och köra baklänges vid kylning. Arbetsprincipen är som en luftkonditioneringsenhet. Nackdelen är att när enheten arbetar kontinuerligt under lång tid kan värmen tillföras otillräckligt. Därför är det mer lämpligt på platser rika på geotermiska resurser.
4 Energibyggnadsförväntningar
Insamlingen av solenergi kan endast utföras när det är sol. På en molnig dag och på natten samlas ingen värme, så värmen som samlas in är begränsad, men de regniga dagarna och nätterna kräver ofta värme, vilket påverkar solbyggnader. utveckling av. Om vi använder geotermiska resurser i kombination med solenergi, lär av varandras styrkor, vidtar effektiva tekniska åtgärder för att omvandla energi, rimlig termisk styrteknik och utmärkta termiska material, då kommer nya byggnader med miljöskydd och energibesparing att utvecklas kraftfullt. Det kan ses att tillämpningen av miljöskydd och energibesparing är en mycket omfattande teknik, och det är nödvändigt att lösa vissa specifika problem för att kunna utvecklas kraftfullt.
4.1 Energibesparande åtgärder bör vara praktiska: användningen av ny energi baseras på energibesparande åtgärder, och isoleringsprestandan hos byggnadsskalen är mycket viktig. Därför bör ytterväggen och ytterdörren och fönstret, där balken är i kontakt med omvärlden, även golvdelen isoleras, vilket är köldbrodelen. Kort sagt är det nödvändigt att uppfylla kraven i specifikationer, föreskrifter och industriisolering.
4.2 Det är nödvändigt att lösa den omfattande användningskontrolltekniken för termisk energi; medan användningen av solenergi enbart har geotermisk energi vissa begränsningar. Användningen av nya energikällor måste baseras på de lokala naturresurserna och en omfattande tillämpning kommer att vara effektiv. Plus den nödvändiga extra värmekällan för att säkerställa normal uppvärmning. Den integrerade styrtekniken omvandlar automatiskt värmetillförseln till rummet enligt byggnadens inomhustemperaturbehov och värmekällans tillförsel för att uppnå temperaturstabilitet. Enligt framstegen inom automationskontrollteknik, termiska material, värmeväxlingsutrustning och termiska och elektriska komponenter är det fullt möjligt att lösa dessa tekniker.
4.3 Det bästa valet för energibesparing och ny energi är fortfarande solenergi, och tillämpningen av energibesparing och solenergi har viss inverkan på byggnadens utseende. Av denna anledning, i utformningen av byggnaden, bearbetas byggnadens fasad, och värmekällans utseende samlas av taket. Det är inte bara relaterat till termisk effektivitet, utan det är också relaterat till den totala effekten av byggnaden.
x
